Sistemi i punės
Zvicra ėshtė njė vend shumė stabil sa i pėrket tregut tė punėsimit. Edhe kriza ekonomike nė skenėn botėrore nuk priret tė shkaktojė efekte katastrofike.
Koha me orar tė plotė e punėtorėve mesatarisht ėshtė 41,7 orė nė javė. Pėr tė gjithė qė punojnė, me orar tė plotė kanė tė drejtė pėr pushime tė paguara tė paktėn 20 ditė pune nė vit. Kjo ėshtė mė pak se nė shumė vende tjera evropiane. Festat publike ndryshojnė nga kantoni nė kanton, por nė pėrgjithėsi janė tetė ose nėntė.
Nga njė studim i bėrė nag banka mė e madhe zvicerane UBS nė vitin 2009 duke pėrfshirė 73 qytete nė mbarė botėn rezulton se qytetet Cyrihu dhe Gjeneva ofrojn paga mė tė larta neto si dhe fuqia blerėse mė e madhe nė krahasim me qytetet tjera nė mbarė botėn.
Te rrogat ka dallime tė mėdha sa i perket niveleve tė pagesės. Nga njė sondazh i bėrė nga Statistikat e Zvicrės nė tė ardhurat kombėtare (2005) sipas kantoneve tregon njė dallim tė madh nė mes pagave mė tė larta dhe mė tė ulėta, diku 77 000 CHF franga zvicerane nė vit. Nė qytetin e Bazelit ishte 115 178 CHF nė vit ndėrsa nė Jura 38 070 CHF.
Kėto dallime shpjegohen me natyrėn e veprimtarive ekonomike tė zhvilluara nė fusha tė ndryshme. Ndėrmarrjet farmaceurike nė kantonin e Bazelit japin paga tė larta. Edhe Cyrihu dhe Gjeneva ende gėzojn paga relativisht tė larta pėr kok banori si dhe pushtet tė fortė blerės.
Shkalla e papunėsisė ndryshon sipas regjionit ku zonat ku flitet frėngjishta dhe italishta kanė norma mė tė larta se ato tė gjermano-folėse. Gratė priren tė jenė mė keq se burrat e prekur dhe tė huajt janė tė prekur mė keq se sa zviceranet.
Njė nė katėr nga tė ardhurat nė Zvicėr ėshtė i huaj. Ekonomia zvicerane nuk do tė mund tė funksiononte pa punėtorė tė huaj tė tė gjitha llojeve.
Marrėveshja ndėrmjet Zvicrės dhe Bashkimit Evropian pėr lėvizjen e lirė tė njerėzve ka sjellė njė fluks tė punėtorėve nga vendet e BE-sė. Gjithashtu, njė ligj qė i ka dhėnė pėrparėsi qytetarėve zviceran ndaj tė huajve nė ndarjen e vendeve tė punės u shfuqizua.
Numri mė i madh i punėtorėve tė BE-sė janė nga Italia, ku shumica prej tyre vijnė nė Zvicėr pėr qėndrime afatshkurtra. Zakonisht, italianėt janė grupi i mundshėm pėr tė qėndruar nė Zvicėr pėr 30 vjet ose mė shumė.
Gjermanėt pėrbėjnė njė grup tjetėr shumė tė mėdh, ku Zvicra ėshtė bėrė vendi i duhur pėr emigrantet gjerman. Shumica e tyre kanė tendencė pėr tė qėndruar nė vend pėr mė pak se katėr vjet dhe kanė kualifikime tė larta si menaxherė, mėsues dhe punonjės nga fushe e mjekėsisė.
Njė grup tjetėr i puntorėve vjen edhe nga vendet fqinje si Gjermania, Franca dhe Italia ku puntorėt punėn e kryejn nė Zvicėr ndėrsa me banimin e bėjn nė shtetet e tyre.